Vänvecka

こんにちは！（Hej!）

Nu har det inte gått så längesen sen min senaste uppdatering, men jag har lite saker att berätta ändå.

Det händer saker lite då och då här, och för att hålla er uppdaterade ska jag nu försöka uppdatera lite mer!

På kvällen efter att Hannah hade åkt tillbaka började redan nästa äventyr. Det första var att det var ett sorts avskedsfest för de senpais (先輩), alltså de som har studerat japanska längre tid än oss. De hade nu studerat ett år här i Okinawa, så vi hade en avskedsfest med massa god mat, prat och hejdå-kramar. 

Fr. Höger: Souyon ( från Korea ), jag, Baifun ( från Thailand ), Yukari ( min tutor ) och Inku ( från Thailand ). De,förutom jag, skulle alla åka hem nu så det blev ett riktigt hejdå och vi syns snart igen till de allihoppa!


*  *  *  *  *  *  *  *  *  * 

Dagarna rullade vidare och den 28 mars åkte gick jag först till Nishihara med Andrea, där vi bland annat spelade en omgång mario kart! det var så häftigt och så kul!

Det blev shopping av lite allt möjligt, shopping på ダイソ( 100 yen shop ) och matshopping.

Sedan nästan direkt efter att jag kom hem träffade jag på Evan ( från Taiwan ) och blev medbjuden att åka till Achibana som är ett stort shoppingdistrikt. Så, tillsammans med Evan, Irene och Evans kompis Doris från Taiwan ( som nu studerar i Yamagata i en annan del av Japan ), åkte vi iväg på en ca 1 och 1/2 h bilresa till Achibana.
I Achibana finns det kända märken som bland annat GAP och Adidas. Jag shoppade 3 par strumpor från Gallet i en affär som kallas för ABC-mart för 1000 yen (ca 60 :-). I samma affär kan man hitta billiga skor som bland annat Converse för ca 400 kr~.

När vi gick runt såg vi också mini shîsor. Se シーサー. Shîsa är en typisk figur från Okinawa och man kan se den lite var stans i Okinawa när man är ute och går.

 Det här är ett typiskt exempel på hur det kan se ut i Achibana!

Evan och Irene

Smile~skor!

ananasklänning!

Efter att ha gått ett bra dag kände vi att det behövdes kvällsmat, så varför inte pröva på Okinawas kebab? , tänkte vi.

 Så här ser den Okinawanska kebaben ut. Den var god! Om du tänker dig den krämiga såsen som finns i Sverige så hade denna inte det. Denna hade en mer tacoliknande sås istället. Inte alls lika krämigt som den i Sverige ( och Tyskland fick jag höra från Irene med ), men god var den!

Doris! ^^

 Sedan så avslutade vi dagen med att gå till Blue Seal, som är en glass som är "född i Amerika, men uppvuxen i Okinawa" som dem beskriver den. ;) Suuuuupergod!

Jag köpte kokosnöt och Pistachglass. Wow. SÅ gott!

Irene, Evan och Doris! Tack för ikväll! :D

Dagarna rullade vidare och den 30 mars gjorde jag Omurice ( lätt och enkelt omelett med ris i ) med Andrea!

Mums, färdigt!
Allt är inte enkelt att äta med pinnar, som denna rätten är det enklast att äta med kniv och gaffel ;).

Andrea med Omurice! ^^

Jag med Omurice! (-^o^-)

Och, nu här i Okinawa börjar det bli riktigt varmt. Närmare 25 grader är det här nu, om några månader har jag hört att det blir kanske 30.35 grader~! Waa :D! Gött! För att fira att det har blivit varmare åt vi jordgubbar med grädde. Mumsigt!

För några dagar sedan fick jag också denna mysteriska bakelse från min kompis Yilin som hade varit i Taiwan. Fick höra att den var släkt med Beniimo ( den lila sötpotatisen som finns i Okinawa ), men inte riktigt samma. Inte samma, men sååå god!

Denna vecka har det börjat hända saker dessutom. Nu har våra senpais åkt hem och då blir vi senpai istället och det rullar nu in nya 後輩(Kouhai), de som har studerat kortare tid än oss här i Okinawa, som vi ska ta hand om. Det går bra, vi har visat runt dem på universitetsområdet, mataffärer och vad de ska göra om de har frågor. Alla är supertrevliga och jag ser fram emot att få lära känna de bättre! :)

Dagarna fortsätter och tiden här i Okinawa är helt underbar!

Hoppas ni har det bra i Sverige också!

元気でねー！（Ha det bra!）